Browsing Category

TANKAR & KRÖNIKOR

TANKAR & KRÖNIKOR VLOGG

Att leva med panikångest

22 augusti, 2016

Nu har det blivit mycket vloggar här i helgen, men jag tycker verkligen att det är så kul att få allt mer ”levande”.

Hur som så tänkte jag dela med mig av mina erfarenheter kring panikångest och bidra med att detta är inget man ska skämmas över :)

TANKAR & KRÖNIKOR

Den falska medievärlden -Snacka inte skit för att framstå som bättre själv!

1 juni, 2016

Jag har som ni vet kämpat för vart enda steg jag tagit i mitt liv, jag har en gång varit på botten, så djupt på botten att jag inte hade något alls.. Jag har haft alla mina ägor i en påse, bott på kvinnohem, sovit på golvet hos vänner, varit hemlös och inte haft någon att vända mig till för trygghet.

Att ha en uppväxt som min ger en inga genvägar precis, jag har under vägens gång fått få vänner som stått vid min sida, som öppnat sina dörrar när jag inte hade något alls..

Jag säger inte detta för att någon ska tycka synd om mig, jag säger detta för att tur är inte anledningen till framgång.

Blod, svett & tårar är svaret på framgång..

Fortfarande möts jag av motgångar, människor som tycker att trycka ner andra istället för att lyfta varandra är det rätta, speciellt i denna medievärlden jag kom in i för något år sedan möts man ofta av detta. Tragiskt, men som jag alltid brukar svara när jag får frågan hur jag fixar att vara i en lite smått falsk värld så är mina värderingar och mina handlingar ett kvitto på vem jag är.

Jag sprider inte rykten, jag hänger inte ut någon, jag trycker inte ner någon, jag tror på att lyfta, inspirera och gå rakryggad genom livet och så länge jag inte glömmer det så är jag, Emelie, fortfarande den samma fast än jag glittrar på ”rödamattan”. Jag kommer aldrig, aldrig någonsin glömma vem jag är och var jag kommer ifrån.

Så ja jag kanske anses som ”lucky” men bakom varje framgång så finns en historia, en historia som tagit en dit man är idag. Alla har vi ett bagage, glöm inte det!

Och nästa gång du vill snacka skit för att få dig själv att se bättre ut, tänk efter.. Du kommer aldrig någonsin bli bättre för att du trycker ner någon annan, tvärt om.

elly p (1 of 105)

 

TANKAR & KRÖNIKOR

Att sluta fred med sig själv efter ett helvete..

30 maj, 2016

Jag har slutit fred med min historia, lämna den bakom mig.. Jag kan inte springa ifrån den, inte gömma den och inte glömma den.

Detta är jag, Emelie Walles!

Jag glömmer aldrig fast än jag blickar framåt, jag kan fortfarande vakna kallsvettig på nätterna av mardrömmarna, men de är väldigt sällan nu..

Jag har uppfostrat mig själv, lärt mig att inte lita på någon och alltid vara på min vakt, idag har jag slutit fred, accepterat och är stot över mig själv. Jag skäms inte, jag har bestämt mig för att skriva min egna historia, börja om på nytt & glömma det förflutna.

Jag ska sluta dölja & jag ska vara stolt att mot alla odds så står jag här idag. Inget är omöjligt, jag glömmer aldrig min historia, dömmer ingen och finns för de få som fanns vid min sida när jag behövde det som mest.

Det finns dagar som dessa då tankarna kommer tillbaka, det kan vara en doft, ett ljud eller bara en känsla, då för en sekund så känner jag känslan, känslan som gör att  jag snurrar flera år tillbaka i tiden. Men bara för en sekund, för när jag blickar framåt så sitter jag här med en underbar familj, en karriär som går spikrakt framåt och en tacksamhet över att jag Emelie Walles mot alla odds är här idag. Jag vill mycket, jag är hungrig på livet och har så mycket att ta igen..

Jag förvandlar en svaghet till en styrka och vet att den enda som kan styra över min historia är jag själv och jag ska göra allt i min makt för att göra resten av mitt liv till det bästa jag någonsin kan.

Jag har fått kämpa lite hårdare än de flesta och gör fortfarande stundtals, men i de tuffaste striderna lär man sig som mest och efter alla år så har jag lärt mig att aldrig någonsin lägga mig ner. Går det inte på ett vis så går det på ett annat, en motgång är inte ett nederlag, det är en lärdom.

215704196adf222a86c2e95f6df47817-3

MY WORK TANKAR & KRÖNIKOR

Varför är jag mer framgångsrik än dig?

15 januari, 2016

Det är en fråga som intresserar mig, inte just som rubriken lyder för så är det inte, utan det som inspirerar mig är varför vissa är mer framgångsrika än andra? Vad är det som gör att visa alltid når sina mål och drömmar och varför vissa alltid stampar på en och samma plats?

Jag har mina teorier och såklart så finns det inga rätt och fel i den frågan, men för mig är saken solklar när jag försöker hitta svaret på frågan -Varför är vissa mer framgångsrika än andra?

Framgång kommer till den som har tålamod, till den som vågar gå emot strömmen och till den som vågar lämna sin trygga punkt.

Framgång bygger inte på tur, inte på flyt och heller inte på en 40 timmars arbetsvecka. Framgång kommer till de som kan inspireras av andra -avundsjuka och småsinthet leder inte till framgång.

Definitionen av framgång kan variera från individ till individ, men den röda tråden är alltid att nå sina mål och skapa resultat oavsett vilket område det handlar om.

Så frågan varför vissa är mer framgångsrika än andra är enkel för mig -Allt handlar om vad du är villigt till att satsa, inget kommer gratis. Du måste ta ett par tuffa år ”Du blir inte en stjärna över en natt”, det kan vara hårt på alla plan både psykiskt och fysiskt dessa åren, men för vissa så är belöningen i slutändan den enda morot som behövs för att nå dit.

Man ska inte glömma att de mest framgångsrika människor jobbar oftast hårdare, längre, effektivare och mer strukturerat än de flesta och tar välplanerade risker för att nå sina mål.

Du måste betala priset helt enkelt. Vägen till att bli framgångsrik är lång och har många hinder. Det är många som slutar jaga när de stöter på motstånd. Det är bara ett fåtal människor som har envisheten att fortsätta framåt och det är precis de som lyckas.

Att bli framgångsrik handlar om att gå längre än vad du tror att du är kapabel till. Oavsett om du misslyckas eller lyckas, kommer du att lära och växa och den stora skillnaden är just här, ett misslyckande är inte det som definierar dig utan det är hur du tar dig ur en svår situation som är det avgörande. 

Jag själv inspireras väldigt mycket av framgångsrika personer och har alltid förebilder som jag inspireras av på vägen till mina mål.

Wife (63 of 211)

 

 

 

TANKAR & KRÖNIKOR

Sanningen om min barndom Del 3, Redo för att ta mitt sista andetag.

10 januari, 2016

Nu kommer del 3, sista delen på ett bra tag… 

Ingen förstår hur jag känner, även om du frågar hur jag känner, hur jag mår, så kan du inte förstå hur jag känner, för du kan inte på riktigt känna hur det känns, du har inte sett och känt vad jag har upplevt.

Känslor är inte lätt att handskas med, det är så starkt, så mäktigt och så svårt att hantera.  Så svårt att jag en dag kände att det inte fanns en utväg längre, livet var inget för mig, mitt förflutna har satt för djupa spår, detta är vem jag är, jag är osedd, ohörd och oönskad.

Det finns ingen som ser mig, det finns ingen som vill hjälpa mig och det känns som att hela världen tittar på när hela min värld rasar runt om mig.

Jag försökte verkligen att le, jag försökte verkligen prestera i skolan, men utan hjälp och stöd så gick det inte bra någonstans. Skolan blev inget stöd, bara ett helvete av röda streck i alla böcker och även där missnöjen med mina prestationer. Djupare och djupar föll jag in i mig själv och inget kunde dra ut mig, jag kände fångad i mitt egna olyckliga liv och såg inte ljuset längre..

Jag såg inget hopp, jag kände mig bara ivägen var jag än var… De mörkaste dagarna blev bara mörkare och mörkare och de bara kom fler och fler, det kändes som att alla dagar bara var en mardröm som jag bara skulle ta mig igenom..

Jag ville bara bli sedd, vara önskad och älskad och ha en trygg plats, inget mer, jag hade kunnat byta alla fina kläder, alla saker i hela världen för att bara kunna känna mig älskad.

Men den dagen kom inte, så en kväll så bestämde jag mig, jag orkar inte mer, jag hade tänkt länge på livet och inget var som det skulle vara och min själ var bara tom och fylld med sorg.

Jag tog mig modet och sakta satte jag mig i fönstret och tittade ut en sista gång och tog ut benen utanför fönstret och kände mig redo, jag var obehagligt lugn och bestämd.. Redo för att lämna mina mardrömmar bakom mig, redo för att inte vara ivägen för någon mer..

Precis innan jag skulle ta mitt sista andetag och hoppa så kommer min mamma in på mitt rum och drar in mig från fönstret, det blir skrik, gråt och min mamma blir förkrossad. Förkrossad över att jag inte vill leva och att jag inte ser någon utväg..

Livet efter den dagen skulle man kunna tro blev bättre, men mardrömmen för mig bara fortsatte, men den dagen lärde jag mig mycket.. Ibland sårar någon en så mycket att det slutar göra ont, jag bestämde mig för att aldrig mer bli sårad, aldrig mer känna, jag tryckte bort allt som hade med känslor att göra för att göra min vardag enklare. Jag lät ingen komma mig in på livet och fasaderna kring mig blev bara större och större. Jag blev populärare och populärare i skolan och utåt sett så hade jag allt.. 

Jag bestämde mig för att jag skulle leva och en dag så ska jag visa världen att en dag så ska även jag ha betydelse och en dag så ska jag räknas, en dag så ska någon vara stolt över mig och en dag så ska jag göra mästerverk. En dag så ska jag ta igen allt jag missat i livet.. Jag ska bita ihop och det var precis vad jag gjorde..

Idag är jag här, med en själ fylld av lycka, underbara barn och jag jobbar med det jag älskar. Jag är långt ifrån klar med vad jag ska åstadkomma, jag har en enorm hunger, en hunger som fördes i ett hat. Jag hade ingen som var stark för min skull, så jag fick vara stark för mig själv.

Jag bestämde mig och min envishet, min vilja kan ta mig genom eld och vatten och det finns inte mycket som kan stoppa mig idag, jag är orädd, stark med en enorm ödmjukhet inför livet och inför de som går igenom den kamp jag själv gått igenom.

215704196adf222a86c2e95f6df47817-2

 

TANKAR & KRÖNIKOR

Sanningen om min barndom -Del 2

3 januari, 2016

En natt när min mamma blev akut sjuk och åkte in till sjukhuset lämnades jag ensam med mannen, mannen som skulle köra mig till min mormor.

Jag kom aldrig till min mormor den kvällen, utan istället började ett helvete, ett helvete som jag än i dag vaknar upp kallsvettig från.

Allt började väldigt  våldsamt, jag var fick en stol kastad på mig och sedan flög saker omkring i lägenheten, jag minns att jag hade en nalle som jag kramade hårt när jag satt i vardagsrummet mitt i all hans vrede. Jag har aldrig riktigt förstått vad all ilska kom ifrån, vad som hände och vad som egentligen utlöste allt detta som hände den kvällen.

Jag minns att  jag kramade nallen hårt och tänkte att om jag bara sitter här helt stilla och inte säger ett enda ord så kanske det tar slut. Jag minns hur minsta lilla cell i hela min kropp frös till is och jag bad för mitt liv att det skulle sluta. Men det bara fortsatte, det jag inte visste då var att detta bara var början, början på en mardröm..

Jag blev neddragen i trappan av mannen, vi skulle inte vara kvar i lägenheten tyckte han och vi klev in i en taxi som väntade på gatan. Vi stannade ett par gånger på vägen, han hoppade ut ur bilen och lämnade mig kvar i taxin som han sa åt att vänta på honom.

Jag minns hur taxichauffören vände sig om till mig när mannen gick ut ur bilen och frågade om han kunde köra mig någonstans. Han såg hur mina tårar rann längst kinden och skräcken i mina ögon, men jag fick inte fram ett enda ord och jag bara fortsatte krama om min nalle och hoppades på att vi skulle någon gång skulle komma fram till min mormor..

Jag ångrar från djupet av mitt hjärta att jag inte vågade säga till taxichauffören att rädda mig från denna mannen, jag visste inte vad som skulle hända här näst och tur var nog det..

Nästa stopp blev i en lägenhet, jag slängdes in i ett rum och han låste dörren, där låg  jag skräckslagen, rädd och så förtvivlad. Jag var bara 6 år gammal och hade inte en aning om vad som hände och ingen aning om varför jag blev offer för hans vrede om och om igen.. Rummet var mörkt och jag såg ingenting framför mig när han lämnade rummet. Efter evigheter som det kändes som i min värld så hittar äntligen mannens bror mig och tar mig därifrån och kör mig hem till min mormor, min stora trygghet.

Jag landar i min mormors famn och jag minns att jag sov hos min mormor och att min mamma kommer också dit och vi sover där i någon dag.

När mamma och jag väl kommer hem igen så möts vi av att dörren är inslagen till vår lägenhet och hur jag åker tillbaka till min mormor och stannar där ett tag…

Jag har otroligt mycket minnesluckor från denna händelsen, vilket är otroligt jobbigt samtidigt som det nog är tur.

Jag vet att min mamma aldrig någonsin ville utsätta mig för denna händelsen och skulle hon veta vad som väntade mig hade detta aldrig hänt..

När man är liten så ska himmeln vara oskyldigt blå, man ska inte oroa sig för morgondagen och tiden ska stå stilla i en värld av trygghet och kärlek.. I mina drömmar var det så, verkligheten var en helt annan. Min barndom har inte gjort mig svag, den har gjort mig otroligt stark, jag är inte bitter och jag är idag otroligt tacksam för varje dag i mitt liv. Jag älskar livet mer än något anat och sätter värde på att just leva mitt liv. Jag förlorade många många år, men jag ser till att ta tillbaka dom åren och göra det bästa jag bara kan av livet.

Del 3 av minnen börjar så här:

12 år gammal, jag hittar inte längre någon utväg, allt har bara blivit värre och värre, jag ser inte någon framtid längre och orkar inte mer.. Jag kan inte se hur jag ska överleva denna smärta jag bär inom mig, jag ger upp och sätter mig i fönstret i mitt rum och tänker att livet var nog inget för mig..

Jag finner modet, benen hamnar utanför fönstret och jag är redo för att hoppa…

215704196adf222a86c2e95f6df47817-2

 

TANKAR & KRÖNIKOR

Jag ska berätta något jag aldrig berättat för någon -Sanningen om min barndom!

25 december, 2015

Julen är här och jag är extra sentemental och minns allt för mycket som jag bara vill gräva ner, långt långt ner och jag vill aldrig behöva känna lukta eller minans något från stora delar av min barndom..

Idag pratade jag med barnen om tomten och som en iskall vind så minns jag hur jag kom på att tomten inte fanns..

Det är barnens högtid brukar man ju säga och att jag är för en vit jul har många anledningar..

Jag minns en jul när jag väntade på tomten, som vilket annat barn så var även jag glad på julafton, jag var spänd och förväntansfull och bara väntade på att tomten skulle komma.. Han tog lång lång tid denna julen, men min mamma sa att han hade många barn att dela ut klappar till så jag satt i fönstret och väntade och väntade.

Tillslut ringer det äntligen på dörren, TOMTEN är här!!

In kommer en tomte med kläderna halvt pådragna med en stank av alkohol och så full att han knappt kunde stå, på något sluddrande vis så får han fram god jul innan han ramlar in i hallen..

Hela min värld rasade, inte så mycket för att tomten inte fans, utan mer för att ännu en gång så slog det mig att det finns ingen som är som jag tror.

Den där lilla stunden på julen där jag kunde släppa allt för en stund och bara vara en glad liten flicka försvann, marken förvann under mina fötter och ännu en gång så blev det kalla kårar längs ryggraden och varenda liten cell i kroppen frös till is.. Ni vet den där känslan när det till och med sticker i händerna, när nerverna sitter utan på och man vet inte var man ska ta vägen.. När man tänker om jag bara sitter ännu en gång helt stilla och inte säger något så går det snabbt över..

Mannen som är tomte var inte alls en snäll tomte, utan var en våldsam man som jag delade min vardag med, en man som har gett mig många minnen från barndomen som inget barn borde ha..

Hela mitt liv har jag dolt vad som hände bakom stängda dörrar, ingen, inte ens mina vänner visste hur min verklighet såg ut, för som barn skäms man, man skäms för att vara annorlunda så man skapar murar som är höga och släpper inte in någon innanför dem och man blir en mästare på att spela ett spel..

Jag funderar på att dela med mig av historier från min barndom, lite som en terapi för mig och lite för att jag någonstans tror att det i slutändan kan göra mig ännu starkare. Vem vet det kanske blir en bok tillslut 😉 Historien slutade ju trotts allt lyckligt och idag är jag en stark affärskvinna som ingen kan trampa på.. Ni har många gånger undrat hur jag kan vara så stark, här är delarna som gjort mig så stark. 

Nästa historia börjar så här..

En natt när min mamma blev akut sjuk och åkte in till sjukhuset lämnades jag ensam med mannen, mannen som skulle köra mig till min mormor.. Jag kom aldrig till min mormor den kvällen, utan istället började ett helvete, ett helvete som jag än i dag vaknar upp kallsvettig från.

Allt började väldigt våldsamt, jag var fick en stol kastad på mig och sedan flög saker omkring i lägenheten, jag minns att jag hade en nalle som jag kramade hårt när jag satt i vardagsrummet mitt i all hans vrede. Jag kramade nallen hårt och tänkte att om jag bara sitter här helt stilla och inte säger ett enda ord så kanske det tar slut precis som vanligt. Jag minns hur minsta lilla cell ännu en gång i hela min kropp frös till is och att jag bad för mitt liv att det skulle sluta. Men det bara fortsatte, det jag inte visste då var att detta bara var början, början på ett dygn jag aldrig någonsin kommer att glömma.. 215704196adf222a86c2e95f6df47817-2

TANKAR & KRÖNIKOR

Mitt uttalande ang. De sjuka anklagelserna!

30 oktober, 2015

Det har kommit till min kännedom att det cirkulerar ett mycket tråkigt mail ang. mig.

Jag har självklart polisanmält situationen, men är väldigt lugn inför anklagelserna då de är så långt ifrån allt som jag står för och gör.

Detta vet jag att varenda människa i min närhet och omgivning kan intyga! Jag är däremot emot all form av näthat och har därför agerat utifrån de riktlinjer som finns trotts att jag tycker att detta är lite väl till spettsat för att någon ska kunna ta det på allvar. Men vill visa mitt agerande och aktivt visa mitt motstånd till denna typ av agerande och anklagelser.

Skulle det vara något så är det bara att höra av er till mig :) Massa kärlek till all er som hört av sig och visat mig sitt stöd!

Galet skönt att se vilket nätverk man har, jag tänker inte riktigt på det när jag sitter och skriver bloggen hur många det är som verkligen läser och finns med mig dagligen <3 Häftigt det där och häftigt att hat kan slås ut så snabbt och ersättas med kärlek!notokay_logo_en-2

TANKAR & KRÖNIKOR

Krossat hjärta & Mardrömmar -Idag behöver jag andas!

26 oktober, 2015

När de där dörrarna stängs, vem är den där Emelie Walles egentligen?

För visst är det så att alla människor har sina murar, alla håller alltid skenet uppe och säger ”Jo tack, det är bra” när man frågar.

I kväll vill jag bara vara Emelie, inte sociala Emelie, inte eventfixar Emelie och inte heller blogg Emelie.. Utan när dörrarna stängs så finns bara den där Emelie som kommer fram ibland och idag är en sådan kväll där hon finns den där Emelie som bara är Emelie..

Men vem är då Emelie, det är många som frågar och många som är nyfikna och jag vet att jag är en svår människa att komma in på, mycket har gjort mig så här komplicerad och svår, förlåt..

Det går inte att krossa mitt hjärta, det har redan trampats på så mycket att det inte går att trampa mer på, jag har sett saker som jag inte ens borde ha sett, upplevt saker som fortfarande kan göra att jag vaknar upp kallsvettig på nätterna av mardrömmar och jag har sedan jag varit liten lärt mig att kämpa är den enda väg som är möjlig för att överleva.

Jag har fått lära mig den hårda vägen och just därför så har jag skapt mig en trygg mycket liten sfär där jag bara är och just där är jag idag.. Jag bara  är och jag släpper allt för bara någon timme.. Jag släpper allt och låter mig bara andas, leva och återhämta mig. Jag samlar energi, kärlek, trygghet och fyller på minsta lilla cell i min kropp med styrka. Styrka att fortsätta göra det jag älskar, styrka att driva allt jag gör, styrka till att aldrig behöva blicka tillbaka, styrka till att visa att det omöjliga går att göras.

Jag älskar mitt liv idag och jag har lärt mig hur viktigt det är att ta pauser, det är just dessa pauser som gör mig stark, uthållig och det är dessa pauser som gör att jag kan vara den multientreprenör jag är! Det gäller att lära känna sig själv för att kunna åstadkomma stora verk och göra dom hållbara.

Vi hörs imorgon, massa kärlek till er mina fina läsare som finns där och lyssnar på mig i alla lägen, ni är guld värda för mig <3

12169634_10154269665594554_1954903969_o