JAG ÄR RÄDD

150 150 emeliewalles

Kommer inte riktigt ur mitt deep mode, jag har perioder i livet när allt stannar och jag reflekterar som jag skrev i förra inlägget, med det släpper liksom inte.

Jag tror att jag är rädd för att känna för stor lycka och kör på i vardagen för att skapa så mycket jag bara kan. Jag är rädd för att känna att allt är “perfekt” för då kan det förstöras. Det kanske låter invecklat, samtidigt som jag vet att det går upp och ner i livet och att jag klarar båda delarna så är jag ändå rädd för att allt bara ska vara en “dröm”. När jag ser på allt som har hänt de sista åren så kan jag ibland inte riktigt förstå resan, jag har berättat en del om var jag startade efter en skilsmässa, men då jag är väldigt mån om att vara privat så är det stora delar som inte har tagits upp i sociala medier då det inte passar sig. Och resan från den personen jag var då till den jag är idag är ibland svårt för mig att ta in.

Därför känner jag en oerhörd ödmjukhet inför allt som händer, jag vågar aldrig ta något för givet och jag fortsätter kämpa på som om jag fortfarande var i en uppförsbacke. Jag vet inget annat, jag har aldrig bara kunnat slappna av, mina tankar går alltid i samma bana “Tänk om” och så vågar jag inte slappna av och kör på i mitt tempo.

Förlåt för djupa inlägg, men vi finns ju här för varandra i nöd och lust & ni har varit med i stora delar av denna resan..

4 comments
  • Jag känner med dig, tack för din ärlighet. Det är inte lätt, men det är din historia som gjort dig till den starka och ödmjuka kvinna du är idag.

  • Var försiktig med att bara köra på och inte stanna upp. Jag har kört på i år och är i en väldigt intensiv fas just nu där mycket händer. Och pga att jag inte kan koppla av har jag nu svår och daglig migrän/huvudvärk och har haft det ett bra tag. Det är utmattningssyndrom och att jag inte kan koppla av.

    Jag har också känt så att jag inte får vara för lycklig för då jinxar jag det. Men det jag bestämt mig nu för är att tillåta mig vara glad och tacksam för det jag har idag. Varför minska på lyckokänslan bara för en påhittad oro? Det kommer komma en dag då saker faller och blir tungt, det får man ta då.

    Lev för idag, var stolt och tacksam för idag. Ta imorgon imorgon 😊

Leave a Reply

Emelie Walles AB